Min ARA (Arts Research Africa) residenstillvaro i Johannesburg blev kortare än planerat, jag var tvungen att återvända till Helsingfors redan den 20 mars istället för den tionde April. Men nu sitter jag fast här i Helsingfors istället, och kan inte besöka Tallen på Hundudden i Stockholm, eller ens mina krukväxter där. Som ett slags kompensation beslöt jag mig för att leta reda på en liten tall att besöka här i Helsingfors i stället. Och efter en hel del promenader i parker och längs stränder hittade jag en perfekt liten tall här alldeles intill på berget i Brunnsparken. Jag har besökt den bara två gånger än så länge, och funderade på att sitta hos den idag eller imorgon, men det härliga soliga vårvädret försvann till påsken. Just nu är det inte särskilt lockade att sitta där i regnet. Jag skrev några ord om mitt första besök hos tallen på engelska, här, men i princip skriver jag mina brev till tallen på svenska. Breven och besöken finns dokumenterade på RC här.
Det känns som en bra övning att sitta och skriva för hand och att försöka fokusera på tallen genom att tilltala den istället för att tala om den eller för den, i dess namn. Men jag märker nog att jag lätt upprepar mig själv och inte har så mycket vettigt att berätta åt den. Jag är inte heller särskilt bra på att lyssna, jag brukar ofta bli otålig på människor och avbryta dem när jag tror mig veta vad de kommer att säga. Det blir en bra övning för mig att försöka ha tillräckligt med tålamod för att lyssna på den lilla tallen, eller åtminstone försöka göra det. Vad tallen skall få ut av våra möten är sen en annan fråga…