Mitt i grönskan


Grönskan kändes nästan överväldigande efter en veckas paus i och med ett besök i Hamburg. Almens grenar hängde tunga av löv och frön och gräset i sluttningen omkring hade vuxit sig högt, för det ligger lite på sidan om de välklippta gräsmattorna. Efter en inspirerande PSi (performance studies international) konferens var det skönt att återgå till vardagen och jag besökte träden både på tisdag och onsdag morgon utan malörer. Då jag tagit den första bilden med almen på torsdagen larmade kameran plötsligt att batteriet höll på att ta slut och jag sträckte mig efter reservbatteriet i kameraväskan, men fick tag i en tom liten plastpåse. Inget batteri, ingen laddare, hade jag lämnat dem hemma? Men jag bytte ju batteri när vi var ute med Kirsi dagen innan? Nej, det var minneskortet jag bytte då… snabbt hem, det fanns inget annat att göra. Eller, nej, jag kunde ju använda slut batteriet och ta en bild så långt det gick, så jag gjorde det. Men för alstubben fanns inget batteri kvar. – Hemma letade jag överallt och försökte minnas var jag sett laddaren senast, och det var ju i Hamburg. Jag hade antingen glömt laddaren med batteriet i på hotellet, eller vilket var ännu troligare, i rummet där vi möttes med arbetsgruppen för konstnärlig forskning på Kampnagel. Den sista dagen försökte jag spela in diskussionen, och då hade jag bytt batteri. Så det var troligt att laddaren blev där när vi skulle skynda ut innan nästa grupp kom in. Så vad göra? Skaffa en ny laddare så snabbt som möjligt. Med det gamla batteriet som modell skyndade jag mig till Rajala Pro i centrum, sedan till Verkkokauppa i hamnen och därifrån ännu till telefoto, en liten butik på Elisabetsgatan. Där hade de en universalladdare som fick duga. Jag satte den i arbete med att ladda kamerabatteriet på mitt arbetsrum vid Helsinki Collegium for Advanced Studies medan jag rusade iväg till Skatudden. För nu var det dags för Pekka Kantonen’s disputation. Jag hade läst igenom manuskriptet till hans bok Generational Filming. A Video Diary as Experimental and Participatory Research då jag var professor i konstnärlig forskning på bildkonstakademin förra hösten, och var nyfiken att höra diskussionen. Boken finns att tillgå i Helda, här, och den finns i sin helhet, inklusive exempel på videomaterialet, på research catalogue också, här. Även om Kantonens familjeprojekt skiljer sig rätt mycket från det jag gör,finns det likheter också, som till exempel betoningen på vardagen och processen. Mellan disputationen och festen på kvällen hann jag hem för att byta kläder, och för att besöka alen i parken också, som faktiskt såg rätt annorlunda ut i eftermiddagsbelysning. Huruvida jag skall försöka få tillbaka laddaren och reservbatteriet från Hamburg, har jag inte bestämt ännu. Det gäller att avväga ifall det är värt besväret att försöka utreda var den finns, med tanke på transportkostnaderna. Men i varje fall blev det tre dokumenterade besök hos almen och alen igen – mitt i grönskan.