Äntligen har jag kommit igång med att besöka träd även i Helsingfors. Båda träden jag valt växer i Brunnsparken, nära där jag bor, så det naturliga är att besöka dem på morgonen innan jag fortsätter till jobbet. Den här veckan kunde jag besöka träden tre morgnar i rad, och efter den första trevande morgonen, då en journalist som ville ta bilder på mig för en artikel i Finska Akademins webbtidning var med, och jag skyndade lite i onödan med bildbeskärningen, har jag kommit rätt bra igång.
 

 

 

 
På torsdagen hade jag all tid i världen och kunde i lugn och ro se till att kabelskylten hamnade bakom trädstammen eller att sommarkaféets tak inte syntes till vänster i bilden. Med våren kommer bilden givetvis att förändras då parasollerna täcker terrassen i fonden och löven skymmer det mesta av himlen.
 

 

 

 
På fredag morgonen var det solsken, och jag var dessutom rätt tidigt ute. Morgonen var strålande vacker och hela parken badade i ett varmt ljus som jag tänkte mig måste se underbart ut på bild. Men när jag betraktade bilderna liknade det gulaktiga skenet snarare en kvällssol eller något slags förgiftad atmosfär. Närbilden med de tre trädstammarna är mycket bättre med kameran placerad lite lägre ner, men den konstiga vinkeln på den vänstra stammen störde mig till en början. Det verkar som om man klippt samman två bilder och inte fått det att riktigt passa ihop. I själva verket är det en avhuggen stubbe som skymtar fram bakom stammen, och ger faktiskt bilden en extra knorr.