Efter två morgnar med solsken och känsla av högsommar trots det relativt kyliga vädret, var det i morse dags för mulen himmel och häftiga vindbyar. Det såg inte så farligt ut när jag gick hemifrån men då jag klev upp på berget insåg jag snabbt att här behövdes det vikter för att hålla kamerastativet upprätt. Lyckligtvis var det lätt att låna en sten från högen med lösa gatstenar intill Nordenskjölds staty, och det räckte med en placerad i min väska hängande från stativet för att förflytta tyngdpunkten lägre ner och stabilisera det hela. Nästan, det vill säga. Stativet ramlade omkull en gång i den större bilden, som jag tar från sluttningen, så jag fick göra om den, och så ramlade den omkull en gång till vid närbilden under trädet. Den gången var det för att grenarna vällte omkull den. Så det blev att sitta en gång till för den bilden också. Och den andra gången stod stativet visserligen upprätt, men grenarna skuffade till kameran så att den flyttade sig åt sidan en aning, vilket ändrade bildbeskärningen totalt. Se bilden nederst. Jag valde att inte göra ett tredje försök, utan satt med kameran och höll i den ett par minuter för att ha något slags bild ifall förskjutningen inte skulle fungera vid editeringen. – Den andra platse, alstubben nere i parken var det inget problem med. Där var det nästan lugnt och still, medan vinden ven i trädkronorna och uppe på klipporna.