De tre besöken hos almen och alen i Brunnsparken förra veckan, på måndag, tisdag och onsdag, känns avlägsna nu då jag skriver om dem i Linköping. Här deltar jag i ett tvådagars seminarium kallat Plantarium: Re-Imagining Green Futurities, som handlar om relationerna människor och växter emellan. Jag ville delta bland annat för att höra Michael Marder tala, eftersom jag uppskattat de texter av honom jag läst. Men jag har redan fått ta del av mycket annat intressant också, och idag skall vi arbeta i små grupper, vilket innebär mer diskussion som alltid är givande. Det är så fullt av inspirerande impulser att det känns svårt att skriva om det som hände för bara ett par dagar sedan. Men det är kanske just därför som det är viktigt att sitta med träden ibland, helt enkelt för att varva ner och samla sig. – Det nya under mina besök den här veckan har varit, förutom sommaren som definitivt anlänt, en fokusering på ljudet. Jag bestämde mig för att äntligen lyda rådet från kolleger och använda en extern mikrofon med mikrofonskydd för att minska det grova oljudet som förorsakas av vinden. Och redan det gjorde att jag blev mera medveten om ljuden i omgivningen. En nackdel med mikrofonen är, att den tar plats i kameraväskan, så jag har fått lov att byta till min gamla stora väska som är rätt klumpig att släpa med sig. Men man får väl hoppas att resultatet är mödan värt. Det är klart att jag glömde bort att sätta på mikrofonen en gång, och fick ta om allting, men det var inte så farligt. Det hamnar jag ofta att göra om jag glömt att kolla ifall det finns energi kvar i batteriet, som sedan tar slut mitt i inspelningen, eller ifall jag glömt att tömma minneskortet som sedan blir fullt mitt i inspelningen. Jag brukar inte titta eller lyssna på inspelningarna och lägger upp bara stillbilder från videon som dokumentation på projektsidorna i Research Catalogue, eller här i mina blog anteckningar. Men de senaste dagarna har det varit ovanligt mycket oväsen runt parken. Det är inte bara fåglarna som hörs, de börjar de facto lugna sig så småningom. Mest är det trafiken och vägarbetena som låter. Nedanför almen vid strandvägen, som officiellt heter Ehrenströmsvägen, är det vägarbeten på gång, och på parkgatan vid alen håller de på med byggnadsrenovering. På onsdag morgonen tog jag faktiskt fram min telefon och spelade in en bit av bullret där innan jag gick min väg. Och det kan man lyssna på här: .